 |
|
|
 |
|
|
|
 VÄVERSKAN
Under skogseken
väver hon historier
med inslag av jord
Hon knyter sanning
samman med trådar av liv
färgerna blandas
Varpen är stadig
väverskan gammal och trött
ordlöst lyssnar vi
Orden samlas lugnt
dunkas taktfast tillhopa
väven blir ett helt
Väverskan talar
eken och barnen lyssnar
löven faller tyst
1997
Orden
Ibland flockas de lösryckta orden
viskar och mumlar
sluter sig samman
Ibland ropar de outsagda orden
kräver och pockar
Ibland landar de förflugna orden
bromsar och skaver
lägger sig i bakhåll
Ibland växer de fattiga orden
lindrar och helar
Ibland vill jag ta alla orden
de lösryckta de outsagda
de förflugna och de fattiga
och ge dem en plats
där de hör hemma
1998
Polisen hade varje dag i DN små notiser om händelser på stan 1999
Den 14 februari 1999
Notisen lydde så här:
City kl 10.26
En kvinna dansar i balettkäder på Västmannagatan
Jag dansar på Västmannagatan
Mina rosa trikåer från Dans-Service, Hornsgatan
smyger sig kärleksfullt runt min kropp
Jag dansar på Västmannagatan
I blötsnö och modd från Frejgatans korsning
dansar jag fram mot Matteus Kyrka
Jag virvlar i trance över mittgångens stenar
balanserar en stund på altarets ring
Jag sträcker mina armar mot krucifixet
Just när jag når Jesu fötter
- som Maria Magdalena ville jag kyssa dem -
just när jag når dem med mina läppar
gör min läderklädde kavaljer sin entré
Han fattar mina händer
Han lyfter min blick
Han låter sitt ansikte lysa över mig
och för mig till polisstationen
Mina rosa trikåer var för tunna
mina dansskor för veka och våta
för denna vinter
på Västmannagatan
|
|
|
|